Etikettarkiv: livsinsikter

HSP – sån e jag

Insåg så där på riktigt i veckan vad som är ”fel” på mig. HSP, högsensitiv person. Har alltid förstått det men det är svårt att förmedla till nära omgivningen att jag inte fixar vissa omgivningar, händelser, får huvudvärk titt som tätt när det är för mycket intryck och verkligen på riktigt behöver landa och vara ensam ibland.

När jag inte får den balansen på fullt ös, för det har tveklöst och har inga problem att hantera, och totalt lugn gärna i naturen, då kan jag inte hantera min hjärna, då löper den amok och blir vrång och svår. Min käre make som får ta det. För jag har lärt mig att uppföra mig bland folk! 😉 Då finns inga filter. Och alla känslor från folk omkring plus mina egna demoner och hjärnspöken får fritt spelrum. Men ge mig någon timme i skogen eller på stranden och I´m back in business.

Har alltid förstått att det finns något annorlunda med mig, har försökt tämja det och kräver i stort sett dagliga doser av olika kosttillskott som kan balansera upp. Utan dem har jag väldigt svårt att hantera mig själv. Har min reiki jag använder mycket och har fantastiska vänner omkring som jag kan kontakta och som hjälper balansera på distans, när hjärnan inte vill stänga ner. Borde ha månadsabonnemang hos Aryel, min räddare i nöden! (www.aryel.se)

Vad mer gör jag för att funka?! Har alltid haft en ständig lust för utveckling, den driver mig framåt, nya insikter, nya lärdomar, utmaningar och projekt. Älskar det! Friheten! Passionen att känna något i hjärtat som bara är rätt! Och att sen göra! Intuition eller vad man kallar det, den är stark. Men det kan också vara den som spelar mig spratt. När jag inte längre kan skilja på känslor och tankar.

Visst är det skönt att vi är olika?! Sån här är jag. Jag lär mig mer om det för varje dag som går och försöker hitta sätt att balansera. Jag försöker vara en god förebild för våra barn i detta också. Min skatter i livet!

Njut av dagen! Carina

Share

Måndagsfilosoferar om livet, utmaningar och insikter

Vissa dagar känns allt så lätt, ett enda flow som bara flyter med, alla ler, man mår bra och är i balans.

Andra dagar känns det som en klocka som hackar och där visaren fastnar på kvart i och inte riktigt kommer över knycken att ta sig upp!

Livet. Det som händer parallellt Här och Nu!

Håller ihop, absolut, tar mikropauser och andas, men det är mycket och kroppen visar att den ligger inte riktigt på max men snäppet under. Det är privat, det är i företagandet. Samtidigt har livets senaste händelser varit en god påminnelse om vad livet handlar om så jag stannar gärna upp o tar den där fikan, träffar de där människorna, utan rädsla för att missa, utan av ren njutning och tacksamhet för att jag kan och får och har möjlighet att göra det!

Vad definierar mig som person? Min vilja och envishet att visst, bryta ihop ibland, men alltid komma igen och skaka av det där, sortera bort det som utagerat och löst och gå vidare, för nästa utmaning ligger alltid runt hörnet. De dåliga dagarna finns, eller kanske inte ska kalla dem dåliga, för det är fragment och stunder, men de är lite allmänt ”pissiga” o shitty liksom! 😉

Hormoner, oooohh… dessa underbara hormoner som också vill vara med o leka, påverka och ibland slå undan fötterna.

Det är spännande att leva och det är bannemig heltid!

Inser samtidigt att de där stunderna, projekten och människorna som sårat, de sitter kvar. Och inser att det där behöver jag gräva djupare i eftersom de stoppar mig att göra det jag vill och älskar. Jag tröttnar, blir ledsen och lägger ner. I min värld lever vi tillsammans och alla behövs, som ett fantastiskt kugghjul där varje del och kugge är väsentlig för att maskineriet ska fortgå. Att någon sparkar undan, förmodligen pga av egen osäkerhet och behov av att lyfta sig själv genom att trycka undan andra, det gör ont ända in i min själ om jag ska vara helt ärlig…

De där människorna som gjort så, de är inte ens medvetna om det. Är det dem jag ska upplysa och är de mottagliga för det? Eller är det mig själv jag ska påverka och ändra, förlåta, lyfta, sortera och Göra. Hitta den där inre styrkan och passionen som faktiskt ligger på is, dvala. Jag vet ju vem som är ”lättast” att påverka.. 😉

Jag kan ju helt enkelt välja att genomföra och utveckla med de personerna som jag älskar och trivs med. De jag har runt mig just nu!

För även om en insikt är smärtsam leder det till där jag är just nu, idag, i livet, och här är precis där jag vill vara!

Jag tjatar att omgivningen är viktig, de människor vi omger oss med, och jag vidhåller att utan mina nära o kära vore jag bara en liten lort!

Carina Månsson / Mångsysslande entreprenör, på väg ut ur dvalan

Share

Att studsa i botten

I lördags landade kroppen med en duns o allt svämmade över. Rädslor tog överhand för ett tag o välde ut. Den gångna veckan kändes överväldigande, besvikelser och känslan att känna mig missförstådd, vägrar använda ordet UFO men nära till hands, bubblade upp till ytan o tårarna forsade.

Så där mycket så att i söndagsmorses vaknade jag med sprängande huvudvärk o ögonen kändes som svullna klot inuti huvudet. Kände mig känslig o sårbar.

Det får man lov att göra! Även jag. För livet är inte bara en dans på rosor, ibland sticks det. 

Idag känns det bättre. Inte uppe på toppen än, men klättringen tillbaka har börjat. När botten nås så kommer livsinsikterna. Mina bottnar är inte många och de är inte långa, men de finns. Och jag låter dem finnas, låter tårarna o känslorna välla över. För även om det gör ont o lyckan känns långt borta så vet jag att det vänder, det är inte farligt att va där nere o vända.

Kärlek!

Bara för att bilden är söt! I dubbel bemärkelse. ;)
Bara för att bilden är söt! I dubbel bemärkelse. 😉

Carina Månsson / Mångsysslande entreprenör / Ystad

Share